It´s all about me ♥

Har inte kunnat sova mer än 2-3 timmar inatt, tankarna har farit runt i huvet, jag har har försökt komma på vad jag ska säga till honom, hur jag ska säga att jag vill lämna honom, vara ifred, bara tanken på att säga det till honom får mitt hjärta att banka så hårt av rädsla i bröstkorgen att det gör ont..  Jag vågar inte säga det till honom själv, ingen annan kan göra det åt mig, jag vet.. Bara jag kan göra detta..Jag måste göra det, allt kommer bara bli värre igen annars, upprepas, jag tänkte att jag kanske skulle "stå ut" ett tag till.. Men det går inte, detta har pågått sen i jul, men jag har inte berättat för någon förens i januari.. Mira va den första jag berättade för, och god bless henne som alltid är så himla bra och fin och förstående. 

Tack Rebecka som stöttar mig, du anar inte vad det betyder, kommer mer än gärna (och det ska jag så fort jag bara kan!)  ner till dig och är "ifred"... !