till alla som kanske är i samma situation?

Jag har markerat ifrån en bok hur allt började för mig, snälla ta åt er om ni anar något och känner igen er från texten, jag vet att det är svårt och man vill inte inse, men jag som utsatt önskar någon kunde visa detta för mig tidigare... Detta är konkreta och exakta beskrivingar från hur jag hade det... Kanske var jag "dum" då, men dessa stycken från texter som jag valt ut känns som dom är exakt riktade emot mig...

"I tidningen har du säkert sett rubriker typ: Slog sambon varje helg. Brände hustrun med cigaretter. Levde i fem års skräck med våldsman. Det skulle bli många många fler rubriker om alla kvinnor och tjejer, som blir misshandlade av sin egen partner vågade anmäla honom och vittna om sitt helvete. "Fy så vidrigt" tänker du nog "Det vill jag inte läsa om, vad skulle det vara bra för det kommer endå aldrig hända mig. En sådan man eller kille kommer jag inte att falla för. Klart jag skulle märka om jag träffat en "sjuk" typ. Och ifall han börja slå mig skulle jag minsann dumpa honom direkt" Va inte så säker på det, även fast du är en tuff och självständig tjej...

Alldeles för många fortsätter att leva ihop med misshandlaren, hur fruktansvärt de än blir slagna. En undersökning av de svenska kvinnojourerna ger svar på varför misshandelsoffrena stannar. Svaren visar att många misshandlade kvinnor stannar hos misshandlaren för (ect..
valde då mitt fall...) Mer än närmare 60 % av kvinnorna stannar av rädsla för att annars bli slagna ännu värre. Var tredje kvinna stannar av rädsla för att bli dödade om hon lämnar misshandlaren - många blir ihjälslagna och hon kan inte veta om det blir just hon. Sådan skräck lever offren i.

Så börjar det.. (
precis som för mig)  Han vill inte att du har ett eget privatliv. Och allt som påminner om dina tidigare relationer måste bort. Ta inte för givet att han bara är lite svartsjuk. Han är istället ute efter att skilja dig från alla som du kunde ta kontakt med nr han trappar upp sitt förtryck. Därför är han också särskilt misstänksam mot dina föräldrar och syskon. Av samma skäl tål han inte dina väninnor. Han vet att nära väninnor brukar anförtro det mesta till varandra.

Hitintills har du nog inte fått stryk möjligen har han tagit lite brutalt i dig. Han aktar sig för att gå för fort fram i början. Än så länge är det viktigt för honom att du inte börjar bli misstänksam mot hans ständiga kontroll av vad du har för dig  och vem du träffar.  Du kanske ofta har blivit störd av att han så ofta pratar nedlåtande om tjejer och kvinnor. Kanske har du märkt att han gillar grovporr, särskilt våldsporr (
Han sa ofta till mig att han var medveten om att även fast tjejer anmälde någon för våldtäckt gillade dom det, egentligen och fick orgasm under akten) och verkar bli tänd av det. (Han sa också ofta att desto er jag skrek, desto kåtare blev han och ville "knulla mig till jag gråter" i början trodde jag att det var på "skoj" men nej.)

Misshandlaren ber på sina bara ben om en chans till, säger att han aldrig kommer att våldsföra sig på dig igen, han gråter och förklarar sin kärlek till dig, detta är bara manipulativt. Han kommer att fortsätta.

Jag trodde aldrig detta skulle hända mig, jag trodde aldrig att jag skulle känna att jag saknar honom, varför känner jag så? Det finns det ingen förklaring till. Jag hatar honom något fruktansvärt, så mycket att det svider i mig, men en del av mig saknar honom, hans ljusa sidor, hans kramar, hans pussar hans kärlek, hans humor, hans omtänksamhet, jävla psykopat, jag önskar att du inte fanns. Just i detta nu spelas "våran" låt på mtv. Jag hatar mig själv, Är det jag som är psykopaten? En sak är säker - Han ska ut ur mitt liv - NU och för alltid.


Kommentarer
Postat av: Cissi

Det e hemskt det som hänt dig. Men du gör rätt. Stå på dig, detta fixar du.

Förstår att det inte e lätt att bryta upp och gå vidare... men nödvändigt. Tur är det väl att man blir starkare av sånt här konstigt nog.

2009-02-19 @ 18:09:07
URL: http://ellaelisabeth.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0